Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Luftföroreningar ökar sjukfrånvaron – ny studie visar kostnaden för samhället

    bild på bilkö

    Forskare vid Umeå universitet har upptäckt ett direkt samband mellan luftföroreningar och sjukfrånvaro i arbetslivet. Studien visar att fyra procent av korttidssjukskrivningarna kan kopplas till luftföroreningar.

    I studien undersöks om en ökad frekvens av PM2.5-partiklar, det vill säga mycket små luftburna partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer, påverkar människors sjukfrånvaro. Det vi vet sedan tidigare forskning är att de här partiklarna är mycket skadliga för oss eftersom de kan tränga in i våra kroppar, bland annat in i lungor och blodomlopp.

    Partiklarna kommer ofta från olika källor, bland annat bilavgaser, industriutsläpp, och andra former av förbränning såsom vedeldning och tobaksrök. På grund av deras storlek och förmåga att sprida olika slags föroreningar, är de särskilt oroande ur ett hälsoperspektiv.

    För svenskar är det här problematiskt eftersom över 80 procent av Sveriges befolkning utsätts för höga halter av PM2,5 partiklar. Detta trots nya miljölagar och förbättrad teknologi som bidragit till att göra situationen bättre.

    Inte bara ett hälsoproblem

    Det forskarna nu lyckats visa i studien är att PM2,5 partiklar även ökar risken för sjukskrivning. Den sjukfrånvaro som forskarna uppmätt är 8,5 procent högre för varje ökning med 10 mikrogram partiklar per kubikmeter luft. Det bekräftar den tidigare kunskapen om att partiklarna är farliga för vår hälsa.

    Dock visar resultaten även att hälsofaran inte är den enda negativa konsekvensen, den här typen av luftföroreningar påverkar också samhällsekonomin. I studien uppskattas att den årliga kostnaden för ökad sjukfrånvaro på grund av föroreningar av små partiklar i Stockholm är cirka 183 miljoner svenska kronor. Det motsvarar en genomsnittlig årskostnad per anställd i Stockholm på omkring 396 kronor.

    Har tidigare underskattats i samhällsplaneringen

    Forskarna argumenterar för att den här typen av luftföroreningarnas inverkan på sjukfrånvaro tidigare underskattats i samhällsplaneringen.

    Resultaten visar att luftföroreningar orsakar en fullt mätbar kostnad för samhället och arbetsmarknaden. Studien fyller en viktig kunskapslucka eftersom detta samband i brist på bra data inte i så stor utsträckning har blivit studerat tidigare, säger Johan Sommar, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

    Den här forskningen bidrar till en djupare förståelse av luftföroreningars inverkan på folkhälsan. Dessutom tydliggör den varför miljörisker är viktiga att beakta utifrån såväl ett planetärt perspektiv som hälsa och ekonomi.

    Protest mot avverkningsanmälningar på skyddsvärda skogar

    Skogsområden i Jämtland och Västernorrland med höga naturvärden är avverkningsanmälda av skogsbolaget SCA och hotas att kalhuggas. Nu uppmanar miljörörelsen att istället skydda skogsområdena.

    Över ettusen fynd av signalarter och rödlistade arter gjordes i fyra skogsområden under forskningsresan 2023. Forskningsresan är en ideell inventeringsvecka som anordnas av Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen varje år. Nu presenteras den fullständiga rapporten från 2023.

    Totalt fyra områden inventerades i Jämtland och Västernorrland. Tre skogspartier vid Rätan ligger i nära anslutning till befintliga naturreservat, och visar sig ha höga naturvärden, som ändå inte är skyddade. Ett fjärde område ligger öster om Ytterdal, och är delvis redan avverkningsanmält, trots att det hittades skyddsvärda arter även där.

    “Vi vill att de tre skogsområdena vid sjön Horten ska ingå i Länsstyrelsens naturreservatsförslag och att det fjärde naturskogsområdet på 380 hektar vid Örasjöberget blir formellt skyddat”, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.

    Demonstration i Sundsvall

    Forskningsresan 2022 ägde rum vid Vargtjärn i Ånge kommun, Västernorrland. Inventeringen visade 38 arter som löper risk att dö ut i Sverige, i ett område som SCA avverkningsanmält. Efter påtryckningar från miljörörelsen drog bolaget tillbaka anmälningarna, men nu har det anmält delar av området igen.

    Den 18 januari samlas miljörörelsen utanför SCA:s huvudkontor i Sundsvall för att demonstrera mot avverkningsanmälningarna. Representanter från Skydda Skogen, Fridays For Future och Naturskyddsföreningen kommer att närvara, samt överlämna ett öppet brev tillsammans med inventeringsrapporterna till SCA.

    ”Vi protesterar mot SCA:s klimatskadliga avverkningsmetoder tillika dess systematiska avverkningar av oersättliga skogar med höga naturvärden”, skriver Skydda Skogen i ett pressmeddelande. 

    Miljörörelsen påpekar även att det klimatskadliga skogsbruket som SCA bedriver påverkar både den biologiska mångfalden, och rennäringen negativt.

    “SCA hade sin högsta nettoomsättning någonsin, på över 20 miljarder kr år 2022 – en framfart som den biologiska mångfalden, klimatet, närboende och urfolk fått betala ett oerhört högt pris för”, skriver Fridays For Future i ett inlägg på sociala medier.

    I december 2023 annordnades en blixtdemonstration utanför SCA:s huvudkontor, med samma budskap. I samband med den kommenterade SCA att de följer lagstiftningen, och att Skogsstyrelsen inte har haft några invändningar.

    Handbok för att minska butikssvinn släppt

    Varje år slängs enorma mängder mat. Nu har första delen av en ny handbok släppts för att guida butiker till att donera mat, istället för att slänga den och därmed samtidigt kunna hjälpa ekonomiskt utsatta.

    I Sverige kastas ungefär en miljon ton mat årligen, varav en stor del är matsvinn från butiker. Som ett led i att motverka detta, och samtidigt bistå människor i behov av mat, har en ny handbok utvecklats.

    Handboken är framtagen av experter från IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Stadsmissioner, Frigoscandia och Willys med finansiering från Vinnova. Den erbjuer konkreta råd och riktlinjer för att effektivisera butikers livsmedelsdonationer.

    Den första delen, som nu är publicerad, fokuserar på att främja samarbeten mellan livsmedelsbutiker och organisationer som tar emot donationer. En komplett version av handboken, som även kommer att inkludera logistik och affärsmodeller, planeras att släppas före sommaren 2024.

    Du kan ladda ned handboken här.

    Mljörisker bland de största globala hoten

    Världsekonomiskt Forums årliga globala riskrapport för 2024 är nu publicerad. I den slås återigen fast att miljörisker är bland vår tids största globala utmaningar. Bland miljöriskerna framhävs särskilt klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

    Sedan 2006 publicerar Världsekonomiskt Forum, en global organisation för offentlig-privat samverkan, den årliga riskrapporten. Den ger en djupgående överblick av globala risker och utmaningar, och erbjuder viktiga insikter för beslutsfattare och ledare världen över.

    Miljöriskerna som beskrivs i rapporten inkluderar extremväder såsom översvämningar, torka och värmeböljor. Rapporten lyfter fram hur klimatförändringar accelererar dessa fenomen och ökar deras frekvens och intensitet.

    Förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster tas upp som andra kritiska miljörisker. Det här är riskområden som påverkar allt från livsmedelssäkerhet till global hälsa.

    Vad som är särskilt oroväckande är att miljöriskerna dessutom förväntas öka med tiden. Om tio år finns det inga andra risker som är så dominerande som miljöhoten. Orsaken är att miljöhoten ser ut att öka och att detta påverkar flera andra kritiska aspekter i samhället såsom livsmedelssäkerhet och ekonomi.

    Rapporten uppmanar till snabba, samordnade globala insatser för att möta dessa utmaningar. Rapporten varnar för att dessa miljörisker, om de inte hanteras effektivt, kan leda till omfattande sociala och ekonomiska problem, samt förvärra andra globala risker.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Hawaii 13 januari låg koldioxidhalten i atmosfären på 424,96 miljondelar (ppm). Jämfört med för ett år sedan är det en ökning med 4,25 ppm. Förra årets ökning är förmodligen den största som någonsin registrerats – mer än dubbelt så mycket som det senaste decenniets årliga genomsnitt.

    Källa: NOAA Global CO2 Trend webpage

    Förra veckans medeltal blev 423,49 ppm, vilket är en ökning med 3,95 ppm jämfört med för ett år sedan. På ett decennium är det en ökning med 25,23 ppm.

    Källa: NOAA

    Koncentrationen av koldioxid nådde 421,86 ppm i december 2023, vilket är en ökning med 2,87 ppm jämfört med år tidigare. Temperaturen var +1,60 °C relativt till 1880-1920 och därmed tillfälligt högre än Parisavtalets under gräns på max 1,5 °C. 2023 blev som förväntat det varmaste året som någonsin uppmätts med 1,48 °C över den globala medeltemperaturen jämfört med förindustriella nivåer. Sedan 1980-talet har varje decennium blivit varmare än det föregående.

    Koldioxidhalten ligger nu över 50 procent över förindustriell nivå räknat från år 1750 och världen är därmed halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten. Den underliggande trenden går tydligt uppåt och vi är på väg åt fel håll. Koldioxid stannar i atmosfären i många årtionden och låser därmed in klimatförändringarna för kommande generationer.

    Samtidigt blir det tydligt att det sker en acceleration ju mer koldioxid som släpps ut. Fram till 1970-talet ökade koncentrationen med ungefär 1 ppm per år, men runt år 2000 var den årliga ökningen uppe i 2 ppm för att nu ligga på 2,5 ppm per år och ökande.

    Källa: NOAA

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på flera miljoner år, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia.

    Källa: Scripps

    Frida Hylander: Andra behövs för att man ska orka

    Efter vinter- och samhällsmörker brister SMB:s krönikör Frida Hylander ut att hon inte orkar jobba med klimatet mer. Kanske är det så att nedstämdhet inför klimatkrisen har underskattats. Tur då att stöd går att finna hos andra.

    När klockan vreds om till vintertid i höstas blev jag deprimerad. Det händer mig ibland under vinterhalvåret, men den här gången var det inte bara mörkret utanför fönstret, utan också mörkret i världen som trängde sig in under huden. Gjorde kroppen blytung och orken obefintlig. Ökande utsläpp, ökad repression, slaktad klimathandlingsplan och slaktade barn längs Gazaremsan. Till det den ständigt surrealistiska känslan av att stå på randen av klimatkatastrofen samtidigt som stora delar av omgivningen beter sig som om inget vore fel. 

    I en ny studie där man testat ett internetbaserat KBT-program mot klimatångest konstaterade forskarna att deltagarna inte hade så mycket ångest som depressiva symtom. Kanske har vi överskattat ångesten och underskattat nedstämdheten som klimatkrisen väcker. För vad gör vi när världen är mörk och orken inte räcker till? I studien fick deltagarna lära sig strategier för att bland annat öka sin samvaro med naturen, stärka sin självmedkänsla, aktivera sig på meningsfulla sätt och minska sin ensamhet. Strategier som är vanliga i KBT, men här med det viktiga förbehållet att inte förminska klimatkrisens akuthet eller deltagarnas känslor inför den. Genom behandlingen minskade de depressiva symtomen samtidigt som deras klimatengagemang bibehölls, något som talar för att det går att både hantera klimatrelaterade känslor och samtidigt fortsätta jobba för en mer hållbar och rättvis värld.

    ”De med makten fortsätter att förstöra”

    Under julen försökte jag koppla bort och ägna mig åt världsliga ting som hudvård, fotbollspoddar, promenader i skogen och kallbad i stormiga hav. Ignorera paniken över att det allt oftare blivit svårt att somna om kvällarna och hålla tankarna på slaktade barn borta om nätterna. Le och nicka när den första, andra och tredje personen berättade om en ny flygsemesterresa. Spela med och samtidigt tänka på det absurda i att det fortfarande är vi som tycker det är självklart att alla måste hjälpas åt att ställa om som ses som de socialt obekväma och förväntas hålla god min. 

    När min son, strax efter årsskiftet, ville ha färska jordgubbar till födelsedagstårtan orkade jag inte ta diskussionen om att vi måste vänja oss av med att importera energikrävande livsmedel utanför säsong. I stället tänkte jag på när Shells chief executive lyfte just människors vinterkonsumtion av jordgubbar som en av anledningarna till fortsatta växthusgasutsläpp. Hur det är en medveten strategi att rikta fokus mot jordgubbarna så att färre märker att Shell svängt och åter planerar att öka sin oljeproduktion, till förmån för att kunna öka vinsten. Det är ju precis därför det känns så tungt; för att de med den verkliga makten fortsätter att förstöra och hoppas att vi små individer i all vår ångest över jordgubbar ska glömma bort att vara arga på dem. 

    Efter julledigheten träffade jag mina klimatkollegor och sa som det var: Jag orkar inte jobba med klimatet mer! Okej, sa de, och sen drog någon ett skämt, en annan berättade att hon också sovit dåligt på sistone och en tredje satte i gång att jobba. Och så fortsatte vi. Jobbade på tillsammans, skrattade och suckade. Åt lite choklad och diskuterade vilka framtida forskningsstudier på klimatångest som hade behövts.
    Och jag blev påmind om det här: Det går att jobba på även när man inte orkar, men man behöver andra för att det ska gå. Det går att pausa och sen få komma tillbaka, men ibland tar det tid. Det är när allt kommer omkring bättre att låta klimatkrisen kännas än att låtsas som ingenting, för de där känslorna påminner oss om vad som verkligen är viktigt. Nu har dagarna börjat bli längre igen och tyngden i kroppen har lättat. 

    Förändringar i redaktionen – Lukas Frisell ny redaktör

    Supermiljöbloggen får ny redaktör! Nu tar Lukas Frisell över efter Annie Croona. Jan Lindsten är fortsatt redaktör (och ansvarig utgivare) och kommer att leda det redaktionella arbetet tillsammans med Lukas.

    Annie Croona har varit redaktör på SMB sedan hösten 2022. Nu kliver hon av rollen med anledning av att hon tillträder en ny tjänst som politisk redaktör på Dagens ETC. Hon kommer fortsatt vara engagerad i Supermiljöbloggen, men inte som redaktör.

    – Jag är så oerhört glad över att få vara en del av Supermiljöbloggen. Det är på riktigt något av det bästa som hänt mig att jag fick börja skriva här och senare bli redaktör. Jag är konstant imponerad av SMB:s kapacitet och expertis. I många fall är vi först med viktiga nyheter, trots att vi är få, arbetar ideellt och har extremt begränsade resurser, och våra skribenter är så otroligt skarpa och drivna. Jag kommer bidra med det jag kan framöver, troligtvis genom styrelsen, och ser fram emot att följa utvecklingen under ledning av Jan och Lukas, som jag vet kommer att göra ett fantastiskt jobb.

    Lukas Frisell: Vi står på randen till förändringar i våra samhällens grunder

    Lukas Frisell har skrivit för SMB sedan våren 2023. Lukas studerar just nu i Lund och skriver gärna om planetära gränser, klimatrapporter och nerväxt och har stenkoll på forskningsläget. Han har på kort tid visat att han har såväl gedigen kunskap som ett stort driv för att lyfta perspektiv som ofta saknas i debatten. Här kan du läsa mer om Lukas.

    – Det känns jättekul och ärofyllt att kliva på som redaktör, i synnerhet efter en stjärna som Annie. Vi står på randen till förändringar i våra samhällens grunder, det är forskningen numera glasklar med när den betonar nödvändigheten i transformativa systemskiften. Antingen förändrar vi oss själva, eller så gör klimatet eller jordsystemen det åt oss. Supermiljöbloggen kommer fortsätta att vara plattformen som inte tillåter att det tummas på klimat- eller miljöbevakning. Vi fortsätter att bevaka omställningen och bidra till diskussioner om hur vi kan skapa en socialt och miljömässigt hållbara framtid. Jag ser fram emot att ta arbetet vidare tillsammans med Jan och alla andra i redaktionen och styrelsen, säger Lukas Frisell.

    Jan Lindsten: Vi kommer att jobba stenhårt

    – Vi gratulerar vår tidigare redaktörskollega till ett nytt och spännande arbete. Annie kommer säkert få stora möjligheter att fortsatt skriva om och opinionsbilda kring de brännande klimat- och miljöfrågorna. Det behövs många och ihärdiga röster som propagerar för ett fungerande, stabilt klimat och för en återfunnen biologisk mångfald. Jag och Lukas, och alla våra goda medarbetare på SMB, kommer att jobba stenhårt för att fortsatt vara en sådan röst, säger Jan Lindsten, redaktör och ansvarig utgivare.

    Supermiljöbbloggen grundades 2010 som en reaktion på den bristande miljö- och klimatbevakningen. Nu har flera av de traditionella medierna växlat upp, men det finns fortsatt mer att önska.

    SMB har alltid varit politiskt och ekonomiskt oberoende. Detta för att vi ska kunna erbjuda objektiv bevakning. Det betyder dock inte att vi inte ryter ifrån eller tar ställning – vi gör det när det finns skäl att stå upp för klimatet och miljön. Som vår slogan lyder är vi oberoende miljövänliga. Vi står upp för planeten – inte för enskilda partier eller individer.

    Nya skribenter, ökat sociala medier-engagemang och levande debattsida

    Den senaste tiden har SMB växt med nya skribenter och en sociala medier-redaktör. De senaste tillskotten heter Alva Danielsson, Olivia Larsson och Agnes Ozolins – Olivia har skrivit för SMB tidigare, Alva och Agnes är nykomlingar i gänget. Genom Agnes som sociala medier-ansvarig är det full rulle på SMB:s Instagram igen. Utöver det har vi initierat aktivitet på Linkedin med hjälp av vår styrelsemedlem Ebba.

    Dessa satsningar har inte bara lett till högre frekvens och ökat engagemang i sociala medier, utan också till en ännu mer levande förening. Vi är ett litet men drivet gäng som har olika kompetenser och erfarenheter, och vi hjälps åt för att rapportera och granska så brett och bra som möjligt.

    Vi är också glada över att ha en högaktiv debattsida, där vi tar emot artiklar från alla möjliga håll. SMB välkomnar en mångfald av röster och vi är glada att så många väljer att göra sin åsikt hörd hos oss. Vi har publicerat forskare, företagare, aktivister och föreningar – och vi fortsätter att uppmana till att skicka in debattartiklar (mejla kontakt@supermiljobloggen.se).

    Utöver debattartiklar publicerar vi varje vecka en krönika av en av våra gästkrönikörer: Mattias Goldmann, Anna Ljungström, Filip Johnsson, Frida Hylander, Gustav Ramestad och Leif Öster.

    Ännu ett ödesår väntar – stötta SMB!

    2024 blir (ännu) ett ödesår. Både EU-val och USA-val väntar, samtidigt som rapport efter rapport visar att vi befinner oss i ett klimatnödläge. Supermiljöbloggen kommer förstås att bevaka både EU-valet och valet i USA ur klimat- och miljöperspektiv. Vi kommer också att fortsätta granska den svenska klimatpolitiken, lyfta positiva exempel och gå på djupet i utvalda frågor.

    Supermiljöbloggen är beroende av läsarstöd. Det är vår enda inkomstkälla och bidragen ser till att vi kan hålla liv i vår hemsida och driva verksamheten framåt. Alla skribenter, redaktörer och styrelsemedlemmar bidrar med sin tid – och ibland sina egna pengar. Vi vill fortsatt vara oberoende och är därför mycket restriktiv med samarbeten.

    Gillar du det vi gör? Stötta oss! Swisha ett bidrag till 123 136 87 03.

    Mer information om hur du kan stötta SMB hittar du här.

    Slutligen vill vi tacka alla våra läsare för de här nästan 14 åren. Nästa år fyller vi 15 och det ska vi förstås fira. Men först: massor av oberoende klimat- och miljöbevakning. Och en fortsatt stark röst för planetens bästa.

    Vattenfall vill skilja av koldioxid från värmeverk i Jordbro

    Vattenfall AB ansöker nu om att få bygga en avskiljningsanläggning i full skala för koldioxid vid sitt kraftvärmeverk i Jordbro. Anläggningen ska få kapacitet att skilja ut 150 000 ton koldioxid per år.

    Ansökan ställs till mark- och miljödomstolen och gäller olika slags påverkan på närmiljön, till exempel buller och tänkbara föroreningar som en följd av bygget, som ska stå klart 2028.

    Avskiljningen av koldioxid, i det här fallet så kallad biogen koldioxid, har per definition en klart positiv påverkan på miljön, eftersom atmosfären förskonas ytterligare tillskott av växthusgasen koldioxid.

    150 000 ton koldioxid per år kan till exempel jämföras med det svenska inrikesflygets utsläpp år 2022 på 310 000 ton, enligt Naturvårdsverkets nationella statistik.

    Skiss över den planerade avskiljningsanläggningen vid kraftvärmeverket i Jordbro, Haninge kommun.

    Eftersom det handlar om biogen koldioxid – det vill säga gas som kommer från eldningen av biobränsle vid kraftvärmeverket, innebär avskiljningen att koldioxid hämtas tillbaka från atmosfären. Ett nettoutsläpp, eller negativt utsläpp alltså – förutsatt att den biomassa som eldas i kraftvärmeverket ersätts av växande skog. Då ger kolupptaget i skogen, och avskiljningen av den biogena koldioxiden dubbel effekt, enligt detta vedertagna sätt att räkna.

    Tio milj ton koldioxid ska bort med Bio-CCS

    Därav kommer benämningen Bio-CCS, som i den svenska klimatplaneringen (än så länge) är tänkt att användas som metod att komma ned till netto-nollnivå i totala koldioxidutsläpp år 2045. Enligt de långtidsscenarier som gjorts har Sverige kvar tio miljoner ton fossila utsläpp 2045, från verksamheter där olja, kol och naturgas inte har kunnat ersättas. Då nås nollnivån med hjälp av Bio-CCS, är tanken.

    Detta minskar inte bara koldioxidavtrycket för Vattenfall, utan även för kommunen och totalt sett i landet, säger Sverigechefen för Vattenfall Värme, Lovisa Fricot Norén i ett pressmeddelande.

    Begreppet CCS (Carbon Capture Storage) utan prefixet ”Bio” är, troligen även på goda grunder, misstänkliggjort inom klimat- och miljörörelsen. Man fruktar att CCS ska användas som en genväg för fossilenergiindustrin att fortsätta med utvinning och produktion, alltså business as usual, istället för att fasa ut det fossila helt och hållet.

    IPCC, FN:s klimatpanel har för sin del gjort klart att CCS måste användas, jämte återbeskogning och renovering av våtmarker och andra storskaliga åtgärder, för att hämta hem många hundratals miljarder ton för mycket frisläppt koldioxid i atmosfären fram till år 2100.

    Gasum satsar stort på förnybar e-metan och mer biogas

    Finländska energibolaget Gasum satsar stort på ökad produktion av biogas och på att lansera så kallad syntetisk e-metan för den nordiska marknaden. Bolagets mål är att år 2027 leverera sju terawattimmar förnybara gasbränslen för transportsektorn till sjöss och på land.

    Syntetisk e-metan är helt kompatibel med biogas och fossil naturgas, i såväl gas- som flytande form. Därför kan den enkelt och utan justeringar i motorer och tändsystem börja användas på fartyg och lastbilar. Gasum räknar med ett ökande intresse, inte minst som en följd av EU:s klimatambitioner och gynnande lagstiftning.

    Eftersom e-metan inte skiljer sig åt kemiskt från biogas eller naturgas kan dagens befintliga gasnät användas för distribution även av e-metan.

    Det är den ökande tillgången på fossilfri och flödande el från vind- och solkraftverk som öppnar för möjligheten att producera e-metan i större skala. E-metan tillverkas av vätgas, framställd av förnybar el, som därefter blandas med biogen koldioxid. Med biogen avses att koldioxiden inte hämtas direkt från någon fossil energikälla, utan avskiljs från avfallshanteringen eller kommer från restprodukter från skogsindustrin och liknande.

    Råvarorna till E-metan nästan obegränsad

    E-metan är inte helt förnybar, men lämnar jämfört med naturgas, bensin och diesel ett mycket litet bidrag av fossilt koldioxidutsläpp.

    En viktig skillnad mellan e-metan och biogas är tillgången på råvara. Biogas, vars råvaror utgörs av avloppsslam, restprodukter från jordbruket, gödsel, slakteri- hushållsavfall, har en begränsning eftersom råvarorna är begränsade. E-metanets råvaror, vätgas och koldioxid, kräver visserligen energi för att separeras fram, men finns i princip i oändlig mängd.

    Nyligen skrev Gasum och den ledande e-metantillverkaren Nordic Ren-Gas i Tammerfors ett avtal om att inleda leveranser till marknaden av e-metan från år 2026. Den årliga volymen blir i ett första skede 160 gigawattimmar, ungefär motsvarande energibehovet per år i 10 000 enbostadshus.

    E-metan är tänkt att främst användas till tunga vägtransporter och till sjöfarten, där eldrift är ett svårt eller omöjligt alternativ. Sjöfarten använder redan idag i allt högre utsträckning flytande naturgas, som ersätter klimatmässigt ännu sämre bunkerolja. Med en övergång till E-metan blir de fossila utsläppen väsentligt lägre.

    Det här partnerskapet ritar om spelplanen och gör det möjligt att utöka tillgången på förnybar gas i industriell skala. Gasum har som mål att bli en betydande aktör på marknaden för e-metan, och det här är det första steget på den vägen, säger Gasum Groups VD Mika Wiljanen i ett pressmeddelande.

    Bygger fem biogasanläggningar i Sverige

    Gasum vill alltså även expandera biogasproduktionen från dagens cirka 1,7 terawattimmar, TWh, per år till sju TWh från år 2027 enligt de mål som satts. Fem större biogasanläggningar ska uppföras i Sverige, varav bygget av en av dessa pågår i Götene, Skaraborg. Råvaran blir gödsel från kringliggande mjölk- och köttdjursgårdar.

    Sju terawattimmar förnybart bränsle som ersätter diesel och olja under ett år innebär 1,8 miljoner ton minskade utsläpp av fossil koldioxid. Som jämförelse släpper den svenska personbilsflottan ut 8,3 miljoner ton under år 2022.

    Dessutom ger biogas från gödsel flera ytterligare fördelar. Gödsel avger den starka växthusgasen metan som nu istället blir fordonsbränsle och därmed inte läcker ut i atmosfären. Samtidigt ger rötningen av gödseln som restprodukt ett bättre gödningsmedel som tas upp lättare av den växande grödan.

    Lägre kostnad kan få fler att välja kollektivtrafiken – men biljettpriserna höjs

    Nytt år, ny kollektivtrafiktaxa – och nya priser betyder i regel högre priser. Samtidigt visar en undersökning att fyra av tio stockholmare skulle resa mer kollektivt om priset var lägre. Det finns mycket att göra för att ge kollektiva färdmedel en skjuts – men än så länge är svenska städer knappast några föregångare.

    Vid årsskiftet höjde SL, som kör kollektivtrafiken i Stockholm, priserna på både enkelbiljetter och månadskort. En enkelbiljett kostar nu 42 kronor och ett månadskort 1020 kronor (tidigare 39 respektive 970 kronor). Stockholms kollektivtrafikpriser hör till de högsta i Europa – kostnaden för ett månadskort är tredje högst bland europeiska huvudstäder.

    I en Novus-undersökning, utförd på uppdrag av White Arkitekter, uppger 41 procent av stockholmarna att de skulle utnyttja kollektivtrafiken mer om priserna var lägre. Var tredje invånare som idag tar bilen till jobbet kan tänka sig att byta till andra färdmedel. 

    I undersökningen framkommer också att det stockholmarna helst vill se mer av i staden är grönska och planteringar (42 procent), uteserveringar (35 procent), torg med sittplatser för spontana möten (27 procent) och parker (21 procent). 

    En sådan utveckling kräver att bilarnas yta i staden minskar, vilket det finns potential för i just Stockholm. Hela 80 procent av stockholmarna har mindre än 30 minuter på cykel till sin arbetsplats, enligt Stockholms stad. Samtidigt färdas bilister ofta ensamma i sin bil – och kör korta sträckor.

    Kollektivtrafikens priser har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset

    Anledningen till prisökningen är minskat resande efter pandemin och därmed minskade intäkter, vilket också resulterat i 16 nedlagda busslinjer och minskad turtäthet i tunnelbanan.

    Samtidigt som kollektivtrafikresenärerna – inte bara i Stockholm utan på många håll i landet – fick högre priser sänktes bensinpriset med fyra kronor. Detta trots att kollektivtrafik bör främjas framför privatbilism – och det faktum att kollektivtrafikens priser har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset under 2000-talet. 

    I Västsverige gör Västtrafik en årlig undersökning vid namn Hållplats, där man kartlägger resebeteende och inställning till olika färdmedel. I fjolårets rapport framkom att pris är en viktig faktor för ökat resande med kollektivtrafik – men att tillgänglighet är ännu viktigare.

    Europeiska föregångare: Norge, Frankrike och Tyskland

    Flera europeiska städer har nyligen infört kostnadsfri eller kraftigt subventionerad kollektivtrafik, till exempel norska Stavanger och franska Montpellier. I Tyskland har man lanserat en nationell kollektivtrafikbiljett, som för en månad kostar 49 euro, motsvarande ungefär 550 svenska kronor. Det kan jämföras med ett månadskort i Stockholm som alltså kostar nästan dubbelt så mycket. 

    Det närmaste vi kommer i Sverige är SJ:s månadsbiljett, som bara går att köpa för resor mellan två orter (och som inte ger fria resor i den regionala kollektivtrafiken). En sådan biljett kostar från 4800 kronor mellan Stockholm och Göteborg. Ett årskort hos SJ, för fria SJ-resor inom landet, kostar från 43 300 kronor. 

    Utöver priserna är som sagt tillgänglighet en viktig faktor för ökat resande med kollektivtrafik. Här finns saker att göra bortom utbyggnad av tunnelbanelinjer och annan infrastruktur, till exempel mer flexibla prismodeller och justering av giltighetstid.

    SL meddelade häromåret att de under 2023 skulle införa så kallad “capping” – ett pristak för biljetter under en viss period. Något sådant lanserades dock aldrig under fjolåret, och SMB har försökt få en uppdatering om projektet – men har ännu inte fått något svar.

    Agnes är vår nya sociala medier-redaktör: ”Utan kunskap kan man inte påverka”

    I slutet av 2023 fick Supermiljöbloggen tillskott av Agnes Ozolins, som tog sig an rollen som sociala medier-redaktör. Agnes ansvarar primärt för Instagram och har på kort tid ökat aktivitet och räckvidd rejält. Vi ställde några frågor till Malmöbon med ett lite udda intresse.

    Hej Agnes! Berätta, vem är du?

    – Jag heter Agnes Ozolins, är 33 år och bor i Malmö. Jag har tidigare jobbat som kommunikatör inom hållbarhetsfrågor, men sen tagit en svängom inom tandsköterskeyrket. Det som händer härnäst för min del är en folkhögskolekurs i hantverk och snickeri.

    Hur startade ditt engagemang för klimat och miljö?

    – Jag är uppvuxen utanför stan i Småland och hängde i skogen jämt som barn vilket jag tror skapade ett starkt band till naturen. Jag och mina vänner brukade vara ute och plocka skräp, och jag minns att jag tidigt oroade mig över miljöfrågor som dök upp på nyheterna. Av en slump gick jag med i ungdomsföreningen Fältbiologerna när jag var 20 och sen var jag hooked. Sen dess har engagemanget varit närvarande i olika former.

    Agnes Ozolins. Foto: Privat
    Vad fick dig att bli en del av SMB?

    – Utan kunskap om läget kan människor omöjligt göra något åt det som är fel eller göra välinformerade val. SMB är en så otroligt bra och viktig källa till lättillgänglig, begriplig info. Jag har följt sidan i många år och det kändes som en väldigt rolig möjlighet att kunna bidra!

    Berätta något otippat om dig!

    – Ett av mina större intressen är gräs (sånt på marken). Lite oklart varför jag fastnade för just den växtfamiljen, men få saker gör en så glad som att hitta sina favoritgräs (eller nya) på en sommarutflykt.

    Kan du ge oss ett klimat-/miljörelaterat lästips?

    – Klimatpsykologi av Andersson, Hylander och Nylén är en bok jag plockar upp med jämna mellanrum. Både när jag tappat tråden och det känns svårt att kommunicera klimatfrågan på ett bra sätt, men också när jag känner mig frustrerad över att det görs så lite fast vi har kunskapen.


    Följ Supermiljöbloggen i sociala medier du också! Vi finns på Instagram, Facebook, X (Twitter), Linkedin och Bluesky.

    PFAS i hundratusentals svenskars vatten – nya gränsvärden överskridna

    Inför den kommande sänkningen av gränsvärdet för PFAS i dricksvatten har SVT granskat svenska vattenverk. Flera kommuner levererar vatten med PFAS-halter långt över den nivå som rekommenderas från 2026 – och det kan vara för sent att åtgärda.

    PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället, bland annat inom industri, brandskum, friluftsprodukter och kosmetika. 

    En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön. PFAS kan bland annat orsaka cancer, försämra fertilitet och påverka immunförsvaret.

    Nytt, lägre gränsvärde 2026

    Om två år sänks gränsvärdet för PFAS i dricksvatten – från 90 nanogram per liter till fyra. SVT har granskat över 70 kommuner och kommit fram till att flera vattenverk levererar dricksvatten med PFAS-halter som överskrider det kommande gränsvärdet. Kritiker menar att det är för sent att agera. 

    Några av de vattenverk där dricksvattnet är PFAS-förorenat finns i Halmstad, Uppsala och Västerås. I Västerås levererar kommunens vattenverk vatten med en PFAS-halt som är mer än tre gånger så hög som det kommande gränsvärdet.

    – Det utgör inte någon akut risk för de som dricker vattnet, men vi utreder vilka åtgärder som behöver sättas in. För oss är det jätteviktigt att klara det nya gränsvärdet, säger Ann-Charlotte Duvkär, vd på Mälarenergi Vatten, som ansvarar för vattenproduktionen i Västerås, till SVT.

    Kan vara betydligt fler som dricker förorenat vatten

    Att PFAS förekommer i så höga halter i flera kommuner innebär att hundratusentals svenskar dricker vatten som döms ut med den nya tillåtna halten. Enligt Naturskyddsföreningen är det dock betydligt fler drabbade än så – två miljoner svenskar, enligt organisationen. I Danmark har man redan betydligt lägre gränsvärden – två nanogram per liter, vilket är lägst i hela EU. 

    Nu behöver alltså även Sverige agera och sänka halterna – men arbetet påbörjas för sent. Det menar Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet.

    – Att nu börja fundera på hur man ska rena vattnet är inte okej. Då har man inte gjort ett bra jobb. Vi vet mer om hur farligt PFAS är och i tio års tid har forskare flaggat för att en sänkning är nödvändig, säger Mattias till SVT. 

    Flera pågående PFAS-konflikter

    Supermiljöbloggen har länge bevakat PFAS. Vi har tidigare skrivit om de nya gränsvärdena som nu införs, om att unga är mest utsatta och om de många hälsoriskerna PFAS för med sig. Vi har också följt konflikterna i Uppsala, Karlsborg och Ronneby, där försvarsmakten orsakat PFAS-föroreningar i mark och vattendrag. 

    I december fastslog Högsta domstolen skadeståndsskyldighet för Ronneby kommun eftersom de levererat förorenat dricksvatten, orsakat av Försvarsmakten – som använt PFOS-haltigt släckningsskum vid övningar på sin intilliggande flygflottilj. PFOS är en av de mest toxiska och skadliga av de tusentals kemikalierna i PFAS-gruppen och förbjöds inom EU redan 2008.

    Ett av de mest intressanta fallen i frågan framöver är situationen i Karlsborg, där regeringen godkänt dränering av PFAS-förorenad mark vid stadens militärflygplats och gett grönt ljus för femdubblad flygverksamhet. Det har kritiserats hårt av Aktion Rädda Vättern, som överklagat beslutet (och skrivit debattartikel om saken här hos oss).

    Tidigare oljeveteran ordförande för COP29

    Klimattoppmötet COP29, som äger rum november 2024, kommer att gå av stapeln i Azerbajdzjan. Mötet kommer återigen att faciliteras av fossilindustrin. Mukhtar Babayev, Azerbajdzjans minister för ekologi och naturresurser, som har en lång bakgrund i fossilindustrin, blir ordförande.

    COP28 i Dubai skapade debatt när Sultan Al Jaber, chef för Förenade Arabemiratens statsägda oljebolag, utsågs till ordförande för klimatmötet. Han reserverade sig mot skrivelser om att fasa ut fossila bränslen, och hävdade att det ”saknas forskning” som stöttar att det är vad som krävs för att klara 1.5 grader.

    Nu står det klart att även årets COP-ordförande kommer att ha rötter i fossilindustrin. Innan Mukhtar Babayev tillträdde som minister i den Azerbajdzjanska regeringen arbetade han för det nationella oljeföretaget Socar i 26 år.

    Enligt BBC ser tidigare förhandlare COP29 som en konferens med lägre profil än fjolårets. Tanken är att fokus ska ligga på att komma överens om nya, långsiktiga mål för finansiering. Men miljörörelsen är även i år skeptisk till att överlåta ordförandeskapet till makthavare som varit bidragande till klimatkrisen.

    Vi uppmanar återigen UNFCCC [Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar] att omedelbart ingripa och kasta ut de stora förorenarna från klimatförhandlingarna, att se till att förhandlingarna hålls i god tro och att avlägsna de personer som vill göra vinst på bekostnad av världens mest sårbara människor, säger Alice Harrison från Global Witness till BBC.

    Gustav Ramestad: Staten måste uppfylla sina skyldigheter gentemot samerna

    Att förstå att samernas särskilda status som urfolk innebär att det ställs andra krav på statsapparaten är viktigt för bevarandet av samernas möjligheter till sina traditionella levnadssätt. Supermiljöbloggens krönikör Gustav Ramestad reflekterar kring samernas juridiska grund som urfolk och vilka skyldigheter som tillfaller staten.

    Sverige har idag ett urfolk, samerna. När Sveriges gränser i norr ritades för ett par hundra år sedan, levde redan samerna här. Vissa levde av renskötsel medan andra försörjde sig på andra sätt. Som urfolk har samerna särskilda rättigheter som Sverige förbundit sig att skydda, men varför ska samerna egentligen juridiskt särbehandlas?

    För att kunna ge ett bra svar på den frågan måste vi förstå urfolkens speciella situation. Då är definitionen av urfolk en bra utgångspunkt. Det finns flera olika definitioner och i exempelvis arkeologin utgår man från vilka som först bosatte sig i ett område. Det är dock en definition som lämpar sig mindre väl inom juridiken, eftersom områden ofta varit bosatta sedan förhistorisk tid. I brist på skriftliga källor blir bedömningen godtycklig och trots att en viss grupp var först, kan en annan ha bott inom samma område sida vid sida i tusentals år. Så är det i norra Sverige. Då kan inte rättigheter ges enbart till det folk som för dagen kan hävda sig ha varit först.

    ”Samernas rättsliga situation of på tapeten”

    I Sverige har Riksdagen erkänt samerna som ett urfolk. De anses ha levt här när Sveriges gränser fastställdes och haft en särpräglad kultur och eget språk. Det är en vanligt förekommande definition. Ofta sägs dock att samerna är Sveriges, till och med Europas, enda urfolk. Hur ska det förstås? När gränserna runt omkring Europa fastställdes fanns det oräkneliga folkgrupper, med olika traditioner och språk, som idag inte anses vara urfolk, trots att de inte alltid fått ett eget land. Det finns nämligen ett subjektivt krav för att ett folk ska vara ett urfolk; de måste själva identifiera sig som ett urfolk, i den betydelsen att de vill bevara sina traditionella näringar och levnadssätt. Skyddet som ges urfolk ska möjliggöra just det, precis som samerna hade kunnat om de hade haft ett eget land.

    Samernas rättsliga situation är dock ofta på tapeten. I tidningen kan vi läsa om ockupationer av departement i Oslo mot olagliga vindkraftsparken och i norra Sverige har en sameby getts makten över småviltsjakt och fiske i och med Girjasmålet. Det kan verka som om samerna har orimliga krav, men när samhället inte beaktar samernas rätt riskerar vi att i en rättsstat få bakläxa i domstol. Att norska myndigheter låtit bygga en vindkraftspark som så allvarligt kränker samernas rättigheter att tillstånd upphäves i efterhand, tyder det på att felen i myndigheternas hantering måste vara grava. Efter Girjasmålet står också politikerna i Sverige handfallna och fler samebyar kommer nu vara tvungna att hävda sin rätt i domstol istället för att staten genom lagstiftning kan skydda samernas rätt på ett genomtänkt sätt.

    Andra krav på samhället

    Historiskt har samerna långsamt fått ett bättre rättsskydd. De rättigheter, som staten numera erkänt samerna, skyddades under lång tid inte och de utsattes för tvångsassimilation från statens sida. Samerna har dock alltid bott här i Sverige, på samma sätt som svenskar alltid bott här. Deras unika kultur ställer andra krav på samhället än majoritetbefolkningens – krav som hade tillfredsställts i en samisk stat – och de måste vi beakta och tillfredsställa. Det innebär det att vara ett urfolk.

    Klimatfrågan inte på dagordningen vid Folk och Försvar

    Bilden föreställer marscherande soldaters ben

    Orosmolnen och hotbilderna är många, men när Sveriges samlade försvar och beredskap diskuteras lyser klimathotet med sin frånvaro. Arrangörerna får nu kritik för att ha ett för smalt säkerhetspolitiskt fokus.

    Folk och Försvar, en förening som grundades 1940 med målet att bygga en bro mellan samhället och försvaret, håller just nu Rikskonferens i Sälen. Nu får konferensen skarp kritik från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, bland annat för att klimathotet inte alls finns med i programmet.

    I årets program för konferensen Folk och Försvar finns viktiga programpunkter som kriget i Ukraina, terrorhot mot Sverige och omvärldens förändrade bild av Sverige. Men ingenstans i programmet återfinns fredsförebyggande arbete och klimatkris. Nu får konferensen skarp kritik från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, vars ordförande är på plats i Sälen och pratat med SVT.

    Det säkerhetspolitiska fokuset på försvarskonferensen i Sälen är på tok för smalt. Vi har inte hört ordet fredsförebyggande, vi har inte hört ordet klimatkris.

    Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska Freds och skiljedomsföreningen i ett uttalande till SVT

    Svenska Freds och Skiljedomsföreningen efterlyser nu en plan för fredsförebyggande arbete och säkerhet ur ett fredsperspektiv. Kerstin Bergå, föreningens ordförande, menar att en sådan plan behöver levereras från politiken. Frågan är om det avslutande blocket i konferensprogrammet med titeln Perspektiv från politiken kommer leverera någon sådan ansats. Det blocket inleds av Aron Emilsson Sverigedemokraterna. Det är ett rimligt antagande att han knappast lyfter klimathotet som ett orosmoln för säkerheten i Sverige och världen.

    Nina Ekelund: Osympatiskt ställa miljörörelsen mot näringslivet

    En nyligen publicerad ledare i Dagens Industri har fått en av näringslivets tyngsta profiler att reagera. Nina Ekelund, generalsekreterare I Hagainitiativet och partner i Transformity, gillar inte att miljörörelsen ställs mot näringslivet i en tid när samarbete behövs mer än någonsin.

    På ledarplats i Dagens Industri skrev Ellen Gustafsson nyligen att det sker ett skifte på vad hon kallar ”klimattronen”. Gustafsson menar att miljörörelsen med Greta Thunberg i spetsen spelat en viktig roll för att lyfta upp hållbarhetsfrågorna, men att den nu har haft sin tid. I stället är det dags att lita på kapitalisterna, som enligt Gustafsson är en rörelse med tillförsikt som alltid ser lösningar där andra ser problem. Gustafsson menar helt enkelt att det inte finns några andra som kan omsätta de gröna ambitionerna till handling.

    Att Dagens Industris ledare ställer miljörörelsen mot näringslivet har fått Nina Ekelund, generalsekreterare i företagsnätverket Hagainitiativet och partner i hållbarhetsbyrån Transformity att reagera. I ett inlägg på linked in skriver hon under rubriken: ”Nej, det är inte det ena eller det andra” att stora delar av näringslivet gör helt rätt.

    Ekelund hänvisar till Hagainitiativets senaste undersökning om stora bolag på börsen. 2023 har 75 procent av företagen mål att halvera sin klimatpåverkan på tio år. Detta jämfört med för tre år sedan då motsvarande siffra var 20 procent. Ekelund pekar på ett fantastiskt engagemang och drivkraft, som är ovärderligt och betyder oerhört mycket i den gröna samhällsutvecklingen. Men, fortsätter Ekelund, att ställa näringslivet mot miljörörelsen är varken korrekt eller sympatiskt.

    Ekelund listar argumenten för att vägra ställa miljörörelsen mot näringslivet:
    1. Näringslivet skulle inte ha varit där de är idag i sitt hållbarhetsarbete utan att organisationer drivit på.
    2. Miljörörelsen har ”översatt” forskningsresultat till ett enklare och greppbart språk och därmed bidragit till att samhällets olika delar mer skyndsamt tagit till sig resultatet.
    3. I tider av oro visar forskning att vi behöver gå samman för att förstå problemen och agera tillsammans

    Nina Ekelund vill nyansera debatten och menar att miljörörelsen är olika, precis som företag och politiker är olika. Vi kan inte ”skopa” ut en hel rörelse för att man inte sympatiserar med någon del. Det är okej att kritisera men Ekelund ogillar formuleringen ”miljörörelsen har spelat en viktig roll för att lyfta upp hållbarhetsfrågorna men har haft sin tid. Nu är det dags att sätta hoppet och tilltron till kapitalisterna.”

    Som Nina Ekelund ser det är det inte det ena eller det andra perspektivet. Svart eller vitt. Hon menar i stället att det är mellan politiken, forskningen, näringslivet och civilsamhället som vi kan lösa de stora utmaningarna. Inte det ena eller det andra. Inte med att ställa grupper mot varandra. Utmaningarna är tillräckligt stora och vi behöver lösa dem tillsammans, betonar hon.

    Vad är grejen med våtmarker?

    Nästan varenda svensk har sett ett tv-program där en miljöaktivist springer in på livesändning med en ”Återställ våtmarker”-skylt.

    Men vad betyder det egentligen att återställa en våtmark? Och varför är det bra för klimatet? Supermiljöbloggen reder ut!

    En viktig kolsänka

    I våtmarker som myr och kärr bildas jordarten torv. Torv består av växtdelar som bara delvis har brutits ned och är därför mycket rikt på kol.

    Anledningen till den långsamma nedbrytningsprocessen i en våtmark är den syrefattiga miljön, då en effektiv och snabb nedbrytningsprocess kräver syre.

    Torven består av växtdelar som är tusentals år gamla och kan ha bildats så lång tillbaka som den senaste istiden. I torvmark finns därför stora mängder kol lagrat, och markerna fungerar som en så kallad kolsänka.

    Utdikning är boven

    Mellan tidigt 1800-tal och mitten av 1900-talet dikades många av torvmarkerna i Sverige ut för att marken skulle kunna användas till skogs- och jordbruksproduktion. Fortfarande idag pågår torvbrytning, där den kolrika torven bryts för att användas som fossil energi eller i trädgårdsjord.

    När våtmarkerna dikas ut så att vattnen försvinner, kommer det organiska materialet i torven i kontakt med syre – och då kan nedbrytningsprocessen ske snabbare.

    Det är det här som gör de utdikade torvmarkerna till utsläppsbomber – kolet som under tusentals år lagrats i marken omvandlas genom nedbrytning till koldioxid.

    Släpper ut lika mycket som biltrafiken

    Sverige är ett av de länder med störst andel torvmark i världen. Hela 15 procent av Sveriges mark är torvmark och av den är en fjärdedel påverkat av dikning.

    Den höga arealen av dikade torvmarker i Sverige gör att de står för omkring en femtedel av de totala
    växthusgasutsläppen, vilket motsvarar nästan lika mycket utsläpp som från personbilar.

    Möjligt att återställa

    Det som aktivisterna med skyltar i tv kräver, och vad många forskare menar är nödvändigt för att klara Sveriges klimatmål, är att stoppa koldioxidutsläppen från våtmarker genom att återställa dem. Det görs exempelvis genom att fylla igen dikena, och på så vis sakta ned nedbrytningsprocessen av markens inlagrade kol.

    Multilösning

    Att återställa våtmarker är inte bara en klimatvinst, utan kan även göras på ett sätt att det gynnar den biologiska mångfalden. Ett av de svenska miljömålen, ”Myllrande våtmarker”, syftar bland annat till att återställa artrikedomen som försvunnit i takt med att våtmarkerna har krympt. Du kan läsa mer om biologisk mångfald i våtmarker i Supermiljöbloggens sammanställning av miljömålet här.

    Så behöver svenskar anpassa sig till ett förändrat klimat

    Med klimatförändringarnas allt mer märkbara konsekvenser behövs mer anpassning till nya klimatförhållanden. Men vad är egentligen klimatanpassning och hur går den till i praktiken? SMB går igenom de viktigaste klimatanpassningarna.

    Länge uppfattade många klimatförändringarna som hypotetiska, och eventuella risker och konsekvenser som skulle följa har kanske känts långt borta. Men det som ibland avfärdas som ’vanligt väder’, det vill säga allt mer frekventa extremväder eller förhöjda havsnivåer, är numera vardag.

    Dessutom kan vi förvänta oss en eskalering av dessa konsekvenser när den globala medeltemperaturen fortsätter stiga. Givetvis måste vi fortsätta kämpa mot ytterligare temperaturökningar, men även anpassa oss till de klimatförändringar som redan skett och som troligtvis kommer att fortsätta ske.

    Klimatanpassning – vad är det och varför är det viktigt?

    Klimatanpassning handlar om att förbereda sig för, och möta utmaningarna, från klimatförändringarna. Det handlar om att göra förändringar i vårt sätt att leva, arbeta och organisera våra samhällen för att minska vår sårbarhet inför de förändringar som klimatet genomgår. Varför är det så viktigt? Jo, för att klimatförändringarna redan är här och de påverkar såväl svenskar som resterande globala befolkning.

    Först och främst innebär klimatanpassning att vi behöver förstå riskerna som kommer med ett förändrat klimat. Därefter behövs strategier och åtgärder för att hantera riskerna. Såväl riskbedömningen som riskhanteringen krävs på flera nivåer samtidigt, på samhälls-, företags- och individnivå.

    Vilka är de största klimatriskerna i Sverige som vi behöver anpassa oss till?

    Hela världen drabbas av klimatförändringarna, men Sveriges mer nordliga belägenhet innebär att vår temperatur ökar snabbare än världsgenomsnittet. Landets medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet har ökat med nära två grader, en ökning som är större än den globala genomsnittliga temperaturökningen på 0,9 grader.

    Denna ökning är ännu mer uttalad i norra Sverige jämfört med södra delen av landet. Klimatförändringarna har lett till flera allvarliga konsekvenser i Sverige, bland annat ökad frekvens av extremväder, mer regn, mer torka, förändrade årstider och stigande havsnivåer.

    Vad leder dessa förändringar till? SMB listar här tre viktiga områden som påverkas av ett förändrat klimat i Sverige.

    Livsmedelsförsörjning

    Klimatförändringarna för med sig utmaningar som kan göra det svårare för svenskar att få tag på mat. Här är en sammanfattning av vad vi kan förvänta oss:

    • Med ett varmare klimat och förändrade nederbördsmönster i Sverige kan jordbruket stå inför tuffa utmaningar. Perioder av torka eller ökade regnmängder kan leda till minskade skördar av vissa grödor. Detta kan i sin tur resultera i att tillgången på vissa livsmedel minskar och att matpriserna går upp. Exempelvis kan vissa grönsaker, frukter eller spannmål blir dyrare eller svårare att hitta i den lokala matbutiken.
    • Varmare väder gynnar spridningen av skadeinsekter och sjukdomar som kan påverka växter. Det innebär att kvaliteten och mängden av de grödor som odlas kan försämras, vilket ytterligare påverkar tillgängligheten och priset på livsmedel.
    • Transport och logistik, som är kritiska för livsmedelsförsörjningen, kan också påverkas av klimatförändringarna. Extremväder kan exempelvis störa transportvägar, och en brist på drivmedel kan till exempel hindra transporten av spannmål till kvarnar och vidare till butiker.
    • Sveriges beroende av internationell handel för vissa livsmedel innebär att globala klimatförändringar påverkar tillgången och priserna på dessa importerade livsmedel.
    • Globalt sett pågår redan svält till följd av klimatförändringarna, vilket även kan påverka svenskar. Bland annat kan det bli svårare att importera mat, eller att länder och platser utan mat vill att länder med mer mat delar med sig av sina livsmedelsresurser.

    En ljusglimt är att det arbetas för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Bland annat skrev Lantmännen hösten 2023 en text om hur klimatanpassning kan genomföras för ett starkt jordbruk. Det inkluderar utveckling av mer hållbara och klimatresistenta odlingstekniker samt diversifiering av livsmedelsproduktionen. Detta arbete syftar till att minska de negativa effekterna av klimatförändringar och säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning.

    Tyvärr verkar konsumenter inte stödja detta arbete genom en medveten livsmedelskonsumtion. Med tydligare märkningar som kan förenkla konsumenters medvetna val i butiken skulle det kunna ändras. Dock, för de konsumenter som vill bidra till anpassningen finns ändå stora möjligheter genom att stödja politik och andra slags initiativ som bidrar till klimatanpassning inom jordbruk och transport, samt att man kan minska sitt eget matsvinn, stödja lokalt och hållbart producerade livsmedel, och vara öppen för att anpassa sina matvanor efter de förändringar som sker.

    Hälsa

    I rapporten ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige” från 2021, utgiven av Folkhälsomyndigheten, identifieras flera hälsorisker relaterade till klimatförändringar i Sverige:

    • Svenskar kan förvänta sig ökad risk för hälsoproblem under värmeböljor, från milda besvär som uttorkning och värmeslag till allvarliga tillstånd som kan leda till för tidig död, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka.
    • Klimatförändringar ökar risken för fästingburna sjukdomar som TBE och borrelia. Det är viktigt att skydda sig mot fästingar, särskilt när man vistas i skog och mark.
    • Personer som lider av pollenallergi riskerar att uppleva längre och intensivare pollensäsonger, vilket kan förvärra allergisymtom.
    • Med mer extremt väder kan risken för översvämningar öka. Detta påverkar inte enbart bostäder, infrastruktur och egendom, utan kan exempelvis även försämra kvaliteten på dricksvatten, vilket kan påverka svenskars hälsa.
    • Klimatförändringar kan leda till ökad risk för smittor som sprids via vatten och mat, vilket är viktigt att vara medveten om vid till exempel matlagning och personlig hygien.
    • Även om risken är lägre i Sverige jämfört med andra delar av världen, kan myggburna sjukdomar som malaria och zikavirus bli ett potentiellt hot med ett varmare klimat.
    • Risken för skogsbränder ökar med torrare och varmare väder, vilket kan påverka luftkvaliteten och människors hälsa, särskilt för personer med andningsrelaterade hälsoproblem.

    Enligt rapporten krävs förbättrad beredskap och hälsoupplysning kring klimatrelaterade hälsorisker. Det är också viktigt för privatpersoner att vara medveten om, och vidta åtgärder, för att skydda sig själv och sin familj, till exempel genom att hålla sig informerad om väderförhållanden, använda fästingavvisande medel och säkerställa god hygien.

    Ekonomi

    Klimatförändringarna utgör även betydande risker för ekonomin, bland annat:

    • Extrema väderhändelser, som översvämningar och skogsbränder, samt höjda havsnivåer kan påverka svenskars livsstil på flera sätt. Det kan exempelvis vara att privat och offentlig egendom förstörs såsom vattenskadade fastigheter.
    • Extrema väderhändelser kan orsaka omfattande skador på infrastruktur som vägar, broar och järnvägar, vilket sedan kan leda till höga reparationskostnader och störningar i transportsektorn. Kostnaderna drabbar det offentliga, näringslivet och privatpersoner.
    • Sveriges jordbruk kan påverkas negativt av förändrade väderförhållanden, vilket leder till osäkra skördar och potentiellt högre livsmedelspriser. Detta kan även påverka exportinkomster från jordbrukssektorn. Det finns numera många exempel på hur detta kan drabba skogs– och jordbrukare samt vanliga konsumenter.
    • Som en av Sveriges viktigaste industrier, drabbas skogsindustrin hårt av ökad risk för skogsbränder och skadeinsekter, vilket påverkar både export och inhemsk användning av skogsprodukter.
    • Klimatförändringar kan påverka Sveriges turismnäringar. Till exempel kan mildare vintrar minska skidturismen, medan varmare somrar kan öka turismen till kustområden.
    • Som ett öppet ekonomiskt system är Sverige beroende av global handel och klimatförändringar globalt kan därmed påverka priser och tillgänglighet på importerade varor, samt Sveriges exportmöjligheter. Företag ställs även inför ökade risker i sina leverantörskedjor.
    • Sverige påverkas av klimatförändringarnas globala konsekvenser genom ökad migration, resurskonflikter och behov av internationella hjälpinsatser.

    Anpassning till de ekonomiska konsekvenserna

    Anpassning till de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar är en komplex process som kräver samordnade insatser från samhället, företag och privatpersoner. Här är några sätt på vilka dessa olika aktörer kan anpassa sig:

    Samhället kan aktivt anpassa sig till de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar genom att stärka och bygga motståndskraftig infrastruktur. Vi kan:

    • Bygga högre broar och förstärka skydd mot översvämningar och bränder.
    • Utveckla krisplaner för effektiv respons.
    • Ge ekonomiskt stöd till jord- och skogsbruk för att hjälpa näringsidkare inom dessa näringar att anpassa sina verksamheter, till exempel genom att diversifiera grödor eller investera i brandskydd.
    • Stödja forskning inom klimatanpassad odling och hållbart skogsbruk för att finna långsiktiga lösningar.
    • Stärka hälso- och socialtjänster för att bättre hantera de stress- och hälsoproblem som kan uppstå till följd av klimatförändringarna.

    Företag har ett stort ansvar för klimatförändringarna, men är även en viktig pusselbit i den ekonomiska klimatanpassningen. De kan anpassa sina verksamheter genom att bland annat:

    • Regelbundet genomföra riskanalyser för att aktivt identifiera och hantera klimatrelaterade risker i sina verksamheter och leverantörskedjor, särskilt med tanke på kraven i det nya CSRD-direktivet.
    • Investera i hållbara lösningar som exempelvis förnybar energi eller utveckla produkter och tjänster som reducerar eller hanterar klimatrisker.
    • Anpassa affärsmodeller till förändrat konsumentbeteende, som att utveckla turism i nya områden eller erbjuda mindre klimatkänsliga produkter.
    • Skaffa försäkringar som skyddar ekonomiskt mot klimatrelaterade skador.

    Privatpersoner kan på flera sätt bidra bidra till den ekonomiska klimatanpassningen, bland annat genom att:

    • Minska sin energianvändning.
    • Välja hållbara produkter och tjänster.
    • Äta lokalt producerade livsmedel.
    • Hålla sig uppdaterad om klimatförändringarnas effekter lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
    • Engagera sig i lokal samhällsplanering och andra klimatinitiativ.
    • Förbereda sig för extrema väderhändelser genom en personlig krisplan.
    • Överväga hur klimatförändringarna kan påverka den egna ekonomin, såsom ökade kostnader för livsmedel och försäkringar.

    Till sist, den kanske allra viktigaste anpassningen till klimatförändringarna är att acceptera att vi behöver förändra vår livsstil – nu eller senare. Vi behöver acceptera att klimatet förändras och de konsekvenser som det har. Varje delgrad av global uppvärmning vi kan förhindra är viktig, och med varje delgrad som ändå sker kommer vi att tvingas till nya, och ofta oönskade, livsstilsval.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.