Med klimatförändringarnas allt mer märkbara konsekvenser behövs mer anpassning till nya klimatförhållanden. Men vad är egentligen klimatanpassning och hur går den till i praktiken? SMB går igenom de viktigaste klimatanpassningarna.

Länge uppfattade många klimatförändringarna som hypotetiska, och eventuella risker och konsekvenser som skulle följa har kanske känts långt borta. Men det som ibland avfärdas som ’vanligt väder’, det vill säga allt mer frekventa extremväder eller förhöjda havsnivåer, är numera vardag.

Dessutom kan vi förvänta oss en eskalering av dessa konsekvenser när den globala medeltemperaturen fortsätter stiga. Givetvis måste vi fortsätta kämpa mot ytterligare temperaturökningar, men även anpassa oss till de klimatförändringar som redan skett och som troligtvis kommer att fortsätta ske.

Klimatanpassning – vad är det och varför är det viktigt?

Klimatanpassning handlar om att förbereda sig för, och möta utmaningarna, från klimatförändringarna. Det handlar om att göra förändringar i vårt sätt att leva, arbeta och organisera våra samhällen för att minska vår sårbarhet inför de förändringar som klimatet genomgår. Varför är det så viktigt? Jo, för att klimatförändringarna redan är här och de påverkar såväl svenskar som resterande globala befolkning.

Först och främst innebär klimatanpassning att vi behöver förstå riskerna som kommer med ett förändrat klimat. Därefter behövs strategier och åtgärder för att hantera riskerna. Såväl riskbedömningen som riskhanteringen krävs på flera nivåer samtidigt, på samhälls-, företags- och individnivå.

Vilka är de största klimatriskerna i Sverige som vi behöver anpassa oss till?

Hela världen drabbas av klimatförändringarna, men Sveriges mer nordliga belägenhet innebär att vår temperatur ökar snabbare än världsgenomsnittet. Landets medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet har ökat med nära två grader, en ökning som är större än den globala genomsnittliga temperaturökningen på 0,9 grader.

Denna ökning är ännu mer uttalad i norra Sverige jämfört med södra delen av landet. Klimatförändringarna har lett till flera allvarliga konsekvenser i Sverige, bland annat ökad frekvens av extremväder, mer regn, mer torka, förändrade årstider och stigande havsnivåer.

Vad leder dessa förändringar till? SMB listar här tre viktiga områden som påverkas av ett förändrat klimat i Sverige.

Livsmedelsförsörjning

Klimatförändringarna för med sig utmaningar som kan göra det svårare för svenskar att få tag på mat. Här är en sammanfattning av vad vi kan förvänta oss:

• Med ett varmare klimat och förändrade nederbördsmönster i Sverige kan jordbruket stå inför tuffa utmaningar. Perioder av torka eller ökade regnmängder kan leda till minskade skördar av vissa grödor. Detta kan i sin tur resultera i att tillgången på vissa livsmedel minskar och att matpriserna går upp. Exempelvis kan vissa grönsaker, frukter eller spannmål blir dyrare eller svårare att hitta i den lokala matbutiken.
• Varmare väder gynnar spridningen av skadeinsekter och sjukdomar som kan påverka växter. Det innebär att kvaliteten och mängden av de grödor som odlas kan försämras, vilket ytterligare påverkar tillgängligheten och priset på livsmedel.
• Transport och logistik, som är kritiska för livsmedelsförsörjningen, kan också påverkas av klimatförändringarna. Extremväder kan exempelvis störa transportvägar, och en brist på drivmedel kan till exempel hindra transporten av spannmål till kvarnar och vidare till butiker.
• Sveriges beroende av internationell handel för vissa livsmedel innebär att globala klimatförändringar påverkar tillgången och priserna på dessa importerade livsmedel.
• Globalt sett pågår redan svält till följd av klimatförändringarna, vilket även kan påverka svenskar. Bland annat kan det bli svårare att importera mat, eller att länder och platser utan mat vill att länder med mer mat delar med sig av sina livsmedelsresurser.

En ljusglimt är att det arbetas för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Bland annat skrev Lantmännen hösten 2023 en text om hur klimatanpassning kan genomföras för ett starkt jordbruk. Det inkluderar utveckling av mer hållbara och klimatresistenta odlingstekniker samt diversifiering av livsmedelsproduktionen. Detta arbete syftar till att minska de negativa effekterna av klimatförändringar och säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning.

Tyvärr verkar konsumenter inte stödja detta arbete genom en medveten livsmedelskonsumtion. Med tydligare märkningar som kan förenkla konsumenters medvetna val i butiken skulle det kunna ändras. Dock, för de konsumenter som vill bidra till anpassningen finns ändå stora möjligheter genom att stödja politik och andra slags initiativ som bidrar till klimatanpassning inom jordbruk och transport, samt att man kan minska sitt eget matsvinn, stödja lokalt och hållbart producerade livsmedel, och vara öppen för att anpassa sina matvanor efter de förändringar som sker.

Hälsa

I rapporten ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige” från 2021, utgiven av Folkhälsomyndigheten, identifieras flera hälsorisker relaterade till klimatförändringar i Sverige:

• Svenskar kan förvänta sig ökad risk för hälsoproblem under värmeböljor, från milda besvär som uttorkning och värmeslag till allvarliga tillstånd som kan leda till för tidig död, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka.
• Klimatförändringar ökar risken för fästingburna sjukdomar som TBE och borrelia. Det är viktigt att skydda sig mot fästingar, särskilt när man vistas i skog och mark.
• Personer som lider av pollenallergi riskerar att uppleva längre och intensivare pollensäsonger, vilket kan förvärra allergisymtom.
• Med mer extremt väder kan risken för översvämningar öka. Detta påverkar inte enbart bostäder, infrastruktur och egendom, utan kan exempelvis även försämra kvaliteten på dricksvatten, vilket kan påverka svenskars hälsa.
• Klimatförändringar kan leda till ökad risk för smittor som sprids via vatten och mat, vilket är viktigt att vara medveten om vid till exempel matlagning och personlig hygien.
• Även om risken är lägre i Sverige jämfört med andra delar av världen, kan myggburna sjukdomar som malaria och zikavirus bli ett potentiellt hot med ett varmare klimat.
• Risken för skogsbränder ökar med torrare och varmare väder, vilket kan påverka luftkvaliteten och människors hälsa, särskilt för personer med andningsrelaterade hälsoproblem.

Enligt rapporten krävs förbättrad beredskap och hälsoupplysning kring klimatrelaterade hälsorisker. Det är också viktigt för privatpersoner att vara medveten om, och vidta åtgärder, för att skydda sig själv och sin familj, till exempel genom att hålla sig informerad om väderförhållanden, använda fästingavvisande medel och säkerställa god hygien.

Ekonomi

Klimatförändringarna utgör även betydande risker för ekonomin, bland annat:

• Extrema väderhändelser, som översvämningar och skogsbränder, samt höjda havsnivåer kan påverka svenskars livsstil på flera sätt. Det kan exempelvis vara att privat och offentlig egendom förstörs såsom vattenskadade fastigheter.
• Extrema väderhändelser kan orsaka omfattande skador på infrastruktur som vägar, broar och järnvägar, vilket sedan kan leda till höga reparationskostnader och störningar i transportsektorn. Kostnaderna drabbar det offentliga, näringslivet och privatpersoner.
• Sveriges jordbruk kan påverkas negativt av förändrade väderförhållanden, vilket leder till osäkra skördar och potentiellt högre livsmedelspriser. Detta kan även påverka exportinkomster från jordbrukssektorn. Det finns numera många exempel på hur detta kan drabba skogs– och jordbrukare samt vanliga konsumenter.
• Som en av Sveriges viktigaste industrier, drabbas skogsindustrin hårt av ökad risk för skogsbränder och skadeinsekter, vilket påverkar både export och inhemsk användning av skogsprodukter.
• Klimatförändringar kan påverka Sveriges turismnäringar. Till exempel kan mildare vintrar minska skidturismen, medan varmare somrar kan öka turismen till kustområden.
• Som ett öppet ekonomiskt system är Sverige beroende av global handel och klimatförändringar globalt kan därmed påverka priser och tillgänglighet på importerade varor, samt Sveriges exportmöjligheter. Företag ställs även inför ökade risker i sina leverantörskedjor.
• Sverige påverkas av klimatförändringarnas globala konsekvenser genom ökad migration, resurskonflikter och behov av internationella hjälpinsatser.

Anpassning till de ekonomiska konsekvenserna

Anpassning till de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar är en komplex process som kräver samordnade insatser från samhället, företag och privatpersoner. Här är några sätt på vilka dessa olika aktörer kan anpassa sig:

Samhället kan aktivt anpassa sig till de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar genom att stärka och bygga motståndskraftig infrastruktur. Vi kan:

• Bygga högre broar och förstärka skydd mot översvämningar och bränder.
• Utveckla krisplaner för effektiv respons.
• Ge ekonomiskt stöd till jord- och skogsbruk för att hjälpa näringsidkare inom dessa näringar att anpassa sina verksamheter, till exempel genom att diversifiera grödor eller investera i brandskydd.
• Stödja forskning inom klimatanpassad odling och hållbart skogsbruk för att finna långsiktiga lösningar.
• Stärka hälso- och socialtjänster för att bättre hantera de stress- och hälsoproblem som kan uppstå till följd av klimatförändringarna.

Företag har ett stort ansvar för klimatförändringarna, men är även en viktig pusselbit i den ekonomiska klimatanpassningen. De kan anpassa sina verksamheter genom att bland annat:

• Regelbundet genomföra riskanalyser för att aktivt identifiera och hantera klimatrelaterade risker i sina verksamheter och leverantörskedjor, särskilt med tanke på kraven i det nya CSRD-direktivet.
• Investera i hållbara lösningar som exempelvis förnybar energi eller utveckla produkter och tjänster som reducerar eller hanterar klimatrisker.
• Anpassa affärsmodeller till förändrat konsumentbeteende, som att utveckla turism i nya områden eller erbjuda mindre klimatkänsliga produkter.
• Skaffa försäkringar som skyddar ekonomiskt mot klimatrelaterade skador.

Privatpersoner kan på flera sätt bidra bidra till den ekonomiska klimatanpassningen, bland annat genom att:

• Minska sin energianvändning.
• Välja hållbara produkter och tjänster.
• Äta lokalt producerade livsmedel.
• Hålla sig uppdaterad om klimatförändringarnas effekter lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
• Engagera sig i lokal samhällsplanering och andra klimatinitiativ.
• Förbereda sig för extrema väderhändelser genom en personlig krisplan.
• Överväga hur klimatförändringarna kan påverka den egna ekonomin, såsom ökade kostnader för livsmedel och försäkringar.

Till sist, den kanske allra viktigaste anpassningen till klimatförändringarna är att acceptera att vi behöver förändra vår livsstil – nu eller senare. Vi behöver acceptera att klimatet förändras och de konsekvenser som det har. Varje delgrad av global uppvärmning vi kan förhindra är viktig, och med varje delgrad som ändå sker kommer vi att tvingas till nya, och ofta oönskade, livsstilsval.